Förlossningen

På påskdagen åkte vi upp till SöS för att sättas igång. Cia grät hela den korta bilresan upp och när vi väl kom upp på förlossningen, klockan var då kvart i tolv, storgrät vi båda två. En undersköterska tog med oss till rum 10. Det första som hände var att personalen försökte få oss att äta lite. De lyckades inte något vidare, men vi drack i alla fall lite te och varm choklad. En barnmorska frågade Cia om hon inte haft några föraningar, och fick svaret att det berodde på hur hon menade samt att det inte var något bra sätt att fråga på eftersom det lät som om Cia borde ha känt på sig att något höll på att gå fel, och att detta bara ökade skuldkänslorna som de flesta änglamammor har. Först sa barnmorskan ingenting men efter ett tag så bad hon om ursäkt och verkade lyssna och ta till sig vad Cia sa.

Kl 12.35 spräckte en barnmorska fosterhinnorna och nu var alltså förlossningen igångsatt. Efter en timme fick Cia glukosdropp eftersom hon i stort sett inte ätit någonting sedan kvällen före. Strax före klockan tre kom narkosläkaren och satte epidural på Cia och strax efteråt sattes värkstimulerande dropp. Nu var det bara att vänta på att något skulle hända. Under tiden kom en läkare som vi haft tidvis på specialistmödravården och pratade med oss en stund. Cia fick varma vetekuddar för att lindra smärtan från värkarna och vid femtiden började hon andas lustgas samt fick påfyllning i epiduralen.

Runt kl sex på kvällen började Cia få riktigt ont av värkarna. Vår underbara barnmorska Monica satte nu igång att förbereda inför utdrivningsskedet. Lustgasen ökades samtidigt som Cia fick mer värkstimulerande dropp. Björn masserade Cias korsrygg och såg till att Cia drack, torkade hennes panna och försökte peppa henne på samma sätt som han gjort vid de två tidigare förlossningarna. Cia växlade ganska frekvent mellan sid- och ryggliggande. När det var dags att börja krysta gick det till en början bra efter omständigheterna, men på slutet så ville Cia lägga av på samma sätt som hon gjorde en stund när änglasyster Minna föddes. Monica och Björn lyckades dock snart få Cia att sätta igång att krysta igen.

Klockan 19.50 föddes en bedårande liten kille med navelsträngen tre varv runt halsen. Han var 49 cm lång, vägde 2620 gram och var alldeles underbart fin. Det enda som saknades var livet.

item4
item1

Vår efterlängtade lillebror Alvar f/d 16 april 2006

Hem

Alvar

Fotografier

Läsvärt

Länkar

Gästbok

 

Innan Alvar

 

Graviditeten

 

Beskedet

 

Förlossningen

 

Tiden på sjukhuset

 

Begravningen

 

Urnnedsättningen

 

Vad hände?

 

Livet med och utan Alvar

 

Gästbok (öppnas i separat fönster)